så mycket personer kan betyda och göra för mig. tack för allt jag fick dela med er
jag har ingenting att göra så jag tänkte skriva en sak till min farmor, farfar, morfar OCH mormor (som jag aldrig han träffa)
Vi hade varandra, genom eld och lågor. Den tiden jag fick dela med er, var den bästa i mitt liv.. Men idag, har jag tappat taget om er, och det gör så ont.. Smärtan kan inte jämföras med någonting i världen. Jag tänker fortfarande på julaftonsmorgonen att ni ska vara med, men det blir aldrig så mer.. Jag önskar att ni kommer tillbaka. För allt jag vill, är att ha er i mitt liv. Jag kommer sakna er, tills livet sliter mig här ifrån och så mycket mycket mer. Smärtan att behöva vara utan er, är tyngre än ett höghus. Jag bär höghuset för eran skull. Ni kommer nog aldrig någonsin att förstå, vilka ni var för mig, och hur många gånger, ni hindrat mina tårar från att trilla ner från kinden. Nu för tiden, är det ni som får dom att falla, för jag saknar er enormt. Låter dom rinna, och låter dom hugga tag i mitt hjärta, få mig att blöda. Dethär, har gett mig ett flertal sömnlösa nätter. Jag hatar att behöva sakna er, det gör så ont. Saknaden efter er.. Och jag hoppas varje dag, att ni ska komma tillbaks till mig, komma och torka mina tårar och säga att allting är som vanligt igen. Det är allt jag begär, att det ska bli som vanligt igen. Det funkar inte att leva såhär, inte för mig. Jag behöver er, men än någon annan. Mer än någonsin. Jag hoppas ni ser dethär, där uppifrån himmelen. Jag tvingar ingen till att läsa det, så klaga inte.. Jag kan inte rå för, att jag saknar er så fruktansvärt mycket.. Glöm ALDRIG, att jag tänker på er, varje dag, även fast jag inte var med eran sista stund i livet. I mina ögon, är ni underbara.
Kommentarer
Trackback
